Har varit borta ett tag...

...för min älskade pappa gick bort efter en tids sjukdom. Livet är så jävla orätttvist, man påminns om det varje dag på ett eller annat sätt men när det kommer riktigt nära, ja det finns inga ord som kan beskriva det. Sorgen  beter sig också så märkligt, den kommer som vågor över en när man minst vill att den ska göra det, men det är väl bara så det är. Gå vidare är det enda man kan kan göra. Livet runtomkring är fortfarande detsamma så man får flyta med.
 
Ska börja kika in här så smått igen, de vanliga sakerna man tycker om att göra får en alltid att hålla igång och min lilla beauty-portal tillhör den skaran. 
 
Ha en fin dag <3
 
 

Om fillers i nasolabialvecken and so on...

 
Förutom fillers i överläppen som jag började med i december hos Akademiklinikens Walk-In-Clinic i Uppsala har jag även lagt lite i mina nasolabialveck (knepigt ord, lär mig ALDRIG hur det stavas :P) Första gången jag la i vecken vart de en spruta Restylane a´la 1 ml och större delen lades i vecken sen pytsades lite in i överläppen som då redan va fylld för att förstärka lite.
 
För några veckor sedan fyllde jag på vecken, en spruta ( 1 ml) totalt och det mesta lades i vecken och bara en liten del i överläppen. Har ju sedan länge haft väldigt svårt med mina näs-till-mun-veck, vägrar tillochmed bli fotad rakt framifrån p.g.a dem. Jag vet att mina kinder är sådana typiska skrattkinder och vecken blir därefter men ju äldre jag blir desto mer framträdande blir det och jag har inte alls trivts. Tror det är kombon väldigt skarpa veck och mitt väldigt avlånga smala ansikte som gör att jag inte kommer överens med dem, jag tycker jag ser sur ut. Ytligheter ja- och jag tycker om mig själv precis som jag är, massor faktiskt, men de där vecken har jag stått och dragit ut varenda dag i flera år bara för att se hur de skulle se ut utan dem och därför har jag nu valt att fylla dem och tänker så fortsätta. De är inte borta helt tyvärr men avsevärt mjukare och linjen ända ner till munnen är numera utsuddad, man ser den bara om man stirrar riktigt nära. Behöver heller aldrig bry mig om foundation som fastnar i linjen, de gjorde de alltid förr.
 
Efterssom jag inte är bekväm med bilder rakt framifrån tänker jag heller inte lägga upp nån före och efter bild men kikar man i sminkarkivet på fullface-bilder så kan man tydligt se att vecket är mjukare nu än förr.
 
Linjen från näsan till munnen är kortare nu samt mjukare, syns tydligt här och i jämförelse av gamla bilder.
 
När det gäller läpparna är jag också väldigt nöjd. När man väl ger sig in i detta lär man sig vilken oerhörd konst det är att göra sådant här på ett snyggt sätt, det handlar verkligen om kunskap, känsla och konstnärlighet, att kunna se vad och var det behövs och förstå kundens önskemål. Jag har också insett att det krävs tid och uppbyggnad för att nå de optimala resultatet, allt sker inte på ett kick utan några behandlingar och underhåll krävs för bästa effekt. Jag har inte upplevt några direkta biverkningar av behandlingarna heller, inte ett enda blåmärke har jag fått, dock en knöl i överläppen som inte ville ge sig till en början men har nu fått den utmasserad och det är fortfarande en liten ansamling som envist hänger kvar men det kan jag stå ut med (tror jag) och jag vet även att det går att åtgärda men får nog vänta till nästa vända. Viktigast av allt är att välja en bra klinik. Har fullt förtroende för Akademikliniken och är otroligt glad att jag valde att gå dit. De har ju för övrigt helt fantastiska hudvårdsprodukter och det här läppbalsamet är typ de bästa som finns i läppbalsamdjungeln.
 
De va lite om mitt fillersäventyr so far, mer kommer säkert :)
 
 

Hej

Jag har flyttat till en ny blogg, här! Hoppas ni som kikat in här följer med dit =)

Kram!